I en rättegång har en person dömts för våldtäkt mot barn och utnyttjande av barn för sexuell posering. Tingsrätten bestämde påföljden till ungdomsvård i kombination med 110 timmar ungdomstjänst, men hovrätten överklagade och fastställde påföljden till sju månaders ungdomsövervakning istället. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i frågan om påföljd och frågan som ska prövas är nu om personen ska dömas till ungdomsvård med ungdomstjänst eller till ungdomsovervakning.
Enligt 32 kap. 3 a § första stycket kan ungdomsövervakning väljas som påföljd om varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande påföljder med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet. Det finns tre fall där ungdomsövervakning kan komma till användning: då påföljden tidigare bestämdes till ungdomstjänst trots att det var fråga om återfall i relativt allvarlig brottslighet, vid brottslighet som tidigare ledde till ungdomsvård trots att det var ett tveksamt påföljdsval med hänsyn till det höga straffmätningsvärdet, brottslighetens art eller återfallssituationen, och då påföljden tidigare medförde en kortare tids sluten ungdomsvård. Normalt är det inte aktuellt att döma till ungdomsövervakning om straffmätningsvärdet inte överstiger sex månaders fängelse, om det inte är fråga om en graverande återfallssituation.
Ungdomsvård kan användas inom samma område som fristående ungdomstjänst, och ska väljas om den unge har ett vårdbehov. Den kan också väljas i fall där straffmätningsvärdet överstiger sex månader men där det inte finns synnerliga skäl för att döma till fängelse eller sluten ungdomsvård. Vid bedömningen av om ungdomsvård är en tillräckligt ingripande påföljd eller om det bör dömas till ungdomstjänst. Förövaren dömdes till ungdomsövervakning i 7 månader